Yuniku

Jag har inte gjort ett strunt idag mer än att vara med Henrik, spela DS, kolla på Disney film och haft ångest över skola och klipptid. GAH GAH GAH. Men jag står strong, för att snart är det jul och jag älskar gulliga små snöflingor och värmen som man välkomnas med efter man har gått i kylan hem. Och den varma chokladen som man dricker innan man går till skolan. Filtarna och ljusen. ÅH GE MIG JUL! Jag vill inte leva med blöta skor, vantar och näsor när det är bara regn och slask. Snacka om att det är ödet att det finns dåliga saker för att inse de finaste, raraste och de som man håller kärt.


Men nu när jag äntligen är inne på MSN, så känns det som någonting fattas.
Buddies.


Jag har det bra med Henkan, han är helt klart någonting som jag vill ha med mig överallt. Men jag behöver kliva av mina rosa moln och börja sms. Jag vill egentligen träffa dom och så fort som möjligast. Men sånt är svårt att lova. Blev bjuden till Lund, men det är ju bajsans långt. Varför bor alla så fasansfullt långt bort? Är det också en sådandär sak som ska göra så att jag har det balanserat och bra? Eller är det bara en allmän teasing? ):

Kan inte ni alla bara komma hit och spela tv-spel? Dricka varm oboy och prata om saker som man skrattar åt? Ni som är laktosintolerant kan få saft. Jag vill bara se er och höra era röster. Jag skiter i om jag får sitta och kolla igenom fönstret. Skulle bli så glad endå. Och ni som jag har knappt träffat ska absolut ta åt er. Ni alla är bjudna!

Aja, jag ska sitta här, lyssna på The Killers - Read My Mind, tänka på kompisar och ha ångest för klippningstiden på tisdag.