Yuniku

Alla gånger jag har sovit bredvid en kille. Nu låter det som att det har hänt flera gånger men nja.... Några gånger iallafall. Men ja, brukar alltid vara så att dom håller om en tills dom vill sova och man sover på varsin sida. Med en kvävande tomrum mellan varann. Jag har alltid fått ångest när sånt händer. Jag vill inte vara klängig heller. Men jag blir verkligen besviken. Jag får en "Släpp mig aldrig"-känsla. Hänt nångång att en kompis har hållt om mig. Men kompis är inte samma sak.... Iofs var det en kille, men vi är ganska mycket kompisar.

Känslan att vara trygg är den bästa. Att vara i någons armar och bara bli omfamnad. I värme och ro. Nästan så att tiden stannar. Fast... Den går egentligen mycket fortare. Som i rymden.

Men ... Får man fråga varför? ...

Jag vill iallafall vara i rymden när jag sover bredvid någon. Jag vill slippa tänka "Släpp mig aldrig".

Men som sagt. Önsketänkande.

.... Sen har jag ju valt att vara ensam också. Men i det förhållandet så fick man inte vara "i rymden" när man ville.

Skitsamma. Lite abstinens bara.

 Godnatt världen :*